Många tack


Tack så mycket för alla fina grattis ni gett mig! Det värmer massor! Det är fortfarande så att det känns som att jag lever lite i en bubbla, och så lär det väl bli ett tag framöver - i alla fall fram till ultraljudet den 14 september. Det är något som både jag och T räknar ner till. Läskigt..

Man vet ju aldrig vad man får för besked då. Allt är så osäkert fram tills dess. Jag VET att det är så, och det irriterar mig lite när folk säger att "äh det är ingen fara, nu har du gått över 13 veckor.." - OCH?! säger jag då. Hur vet de att barnet är friskt, att det växer som det ska, att hjärtat slår som det ska? Det vet de INTE - därför blir jag lite upprörd när det verkar som att man inte får vara orolig ifred. Jag kommer att vara orolig - fram tills UL och går det bra kommer jag vara orolig fram till förlossningen. Vet ni varför? FÖR ATT DET ÄR VANLIGT! Å nej, jag kommer inte BARA att vara orolig men jag har hört att det är rätt sunt att vara orolig då psyket ställer in sig tidigt på att försvara barnet när det kommer ut, att göra allt i sin makt för att skydda det. Det är så det är bara.

Gaah.. Sådärja. Dagens breakout is done.

Idag gick jag in i sista semesterveckan. Nästa måndag är det tillbaka på jobbet som gäller och jag längtar faktiskt. Jag saknar folket där och jag saknar vardagsrutinerna. Jag är rätt rastlös av mig och i vanliga fall (när jag inte är gravid) kan jag slå ihjäl många timmar på kickboxklubben och så vidare - det funkar ju inte riktigt just nu och jag har ingen lust att åka någonstans heller. Jag bara är, och därför blir jag rastlös - men jag passar på att vila mycket när jag blir jättetrött av att inte göra någonting. Det är nämligen många som säger att jag inte kommer få vila så mycket sen (haha...)

Med kosten går det bra. Det som är jobbigt för mig är att jag hamnat i en "munnen-vattnas-för-allt"-fas. Jag menar, jag har aldrig ätit kött till exempel, men igår när T gjorde en chiligryta med köttfärs i och jag skulle dofta på den så tog det inte ens två sekunder förrän hela munnen vattnades av suget efter den grytan. Hur sjukt är inte det?!
Jag har aldrig varit intresserad av kött eller fisk under mitt liv - det har liksom aldrig lockat mig, men nu, nu vill jag ha allt jag aldrig velat ha (vet att det är normalt) och det är ännu jobbigare då jag inte kan tillfredställa det så kallade "behovet" eftersom att jag har PKU. Det suger.

Har fått en nojja på citron också. Varje dag måste jag göra en eller två portioner sallad (bara gurka, tomat och isberg) med en massa citronsaft, lite olja och salt och peppar. Det är så SJUKT gott! - och där började det vattnas i munnen igen.. (Jag har problem..)

Idag tror jag att jag ska göra Goda Grytan. Lite i alla fall. Den innehåller ju potatis och vitkål och de senaste dagarna har jag kunnat äta lite kokt potatis till middag (wow!) och det har varit en fröjd kan kan lova. Goda Grytan kan jag inte ha så mycket potatis i, men jag väger den ju och detsamma med vitkålen så det blir nog bra. Jag vill bara åt smaken, man har i paprika, lök och tomatpure, vatten, buljong, kummin, salt, peppar och om man vill; lite vitlök. Det är så sjukt gott..

Värdena har varit lite lägre igen så nu har jag blivit tillsagd att det är bättre att jag ligger högre (typ fjärde gången jag får en tillsägelse för att värdena är för låga..) så nu äter jag hela 350 fa per dag. Vi får se vad det intaget blir i provsvar sen. Det måste ju funka, annars får man göra om och göra rätt igen.

Näe, nu ska jag peta i mig en massa tabletter igen och sen ska jag göra citronindränkta salladen till lunch! Nam nam!


Övrigt: Det står att man ska dricka mycket mjölk - den va kul! Här blir det kalciumtabletter istället..

Gravid vecka 15


Illustration: Svenska Grafikbyrån

Barnet

Fostret kan suga på fingrarna. Huden är fortfarande mycket tunn. Barnet börjar lagra kalcium för att utveckla skelettet. Fostret har i princip formats färdigt. Även ansiktet är klart och tydligt, men öronen utvecklas fortfarande lite. Barnet kan hicka. Om du känner fosterrörelser nu kan det kännas som regelbundna tickningar i magen som pågår i några minuter.

Mamma

Eftersom fostret lagrar kalcium kan du under den här perioden bli sugen på mjölk. Drick gärna mjölk både nu och senare. Hjärtkapaciteten ökar för att klara syretillförseln till både dig och fostret. Fram till och med vecka 32 kommer hjärtats kapacitet att öka med 30 - 50 procent. De flesta har nu vuxit så mycket att kläderna börjar bli för trånga. De flesta kvinnor pendlar under den här tiden av känslor mellan lycka och förtvivlan. Reaktionerna kan vara häftiga, ungefär som tonårstidens humörsvängningar. Tankar och fantasier om barnet är vanliga. Många drömmer mycket nattetid och minns ofta drömmarna bättre än annars. Det är inte ovanligt att man blir mer skrockfull än vanligt och känner behov av att besvärja och gardera sig för att något går galet.


Kommentarer
Postat av: sandra

vet vad du menar!! jag fick ju ett MA i oktober förra året i v.14 å folk gick runt å sa att nu är du säker du kan pusta ut, men så kom det där liksom =( inte meningen å skrämma dig =( , oftast med MA får man konstiga flytningar å alla gravsymptom försvinner helt, det var precis det som hände mej... så jag planerade mitt liv i detaljer efter detta MA å satte igång å började plugga å tänkt göra det i minst ett år för å sen börja jobba. haha så blir man gravid PRECIS när plugget började! =P livet har sina goda stunder =) jag visste inte exakt var det var för sjukdom du har men nu har jag fått en liten inblick, har du haft det länge? jag har själv en kronisk sjukdom som yttrar sig "jobbigast" under graviditet, då mina värden sjunker. jag har struma och för några veckor sedan blev vardagarna brutala- jag frös(mitt i sommarhettan!), trött och sov nästan hela tiden, hes, tappade mycket hår, klåda under vänster armhåla(!!!) och nedstämdhet. men jag har världens bästa doktor nu i mödravården så han tar hand om mina värden så nu funkar det ett tag till hoppas vi =)

2011-08-17 @ 14:45:46
Postat av: zaq

Så, nu har jag läst "allt", många Grattis och Lycka till i fortsättningen!

Jag hamnade här då jag sökte på PKU efter att ha läst om olika provtagningar i boken "Vi som skulle bli gamla tillsammans"...

Livet tar olika vägar, ibland redan i början, ibland som en tickande bomb och ibland är orättvist lätt. Om nu någon någonsin har ett lätt liv, -är väl grubbor och berg att bestiga för var och en...

2011-08-21 @ 16:22:00
URL: http://zaq.blogg.se/
Postat av: Sandra Lövgren

Hej! Hittade din blogg av en slump, jag är 23 år och har själv pku men har de senaste åren inte ätit specialkost utan jag har ätit såkallad "normalkost". Detta har fungerat bra för mig, självklart är mina värden åt helsike men måendet är bra! Jag och sambon har börjar fundera på barn så det kommer bli jätte roligt att följa din blogg:) Hoppas det går bra för dig.

2011-08-23 @ 21:07:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0